Padjelantaleden dag 1

Eftersom både Jens och jag har varit sjuka precis innan vi drog iväg ville vi kicka igång lite lugnt och komma in i löpningen. Vi planerar att springa runt 40km per dag men började idag med en löptur på blygsamma 32 km.

image

Vi tog många pauser längs vägen och märkte att det inte var så lätt att ta sig fram som vi tänkt oss. Otroligt mycket sten på de knöliga och slingriga stigarna slöade ner kilometertiderna ordentligt. Dessutom gör vår packning att det går betydligt långsammare än våra vanliga distanspass. Totalt blev den effektiva tiden på strax över 4h.

image

Framme i stugan i Såmmarlappa utan elektricitet eller täckning fick vi hugga ved och elda i kaminen som man gjorde förr. Lite härlig känsla att vara helt avskärmad från civilisationen. Kan rekommendera filmen Into the Wild för en snubbe som tog det några steg längre. Inspiration.

image

Dagens höjdpunkt var när jag i slutet av passet stod på huk ut över en ganska djup fjällbäck och drack. Trött och lite vinglig som man kan vara efter efter ett par timmars löpning så tappade jag balansen och fick framåtvikt. Flög bak med armarna för att hitta nåt att hålla i mig i och fick grepp om en stadig sak så att jag återfick balansen. Jens vek sig dubbel då jag fått in en fullträff i skrevet på honom. Dagens ros går därför till Jens juveler som höll mig torr i tuffa tider.image  image

I alla fall ska vi krypa ner i sängarna nu och ladda för morgondagen. Då väntar en etapp på 42 km upp på fjället där STF-stugorna byts ut mot samestugor. Ett marathon svagt uppför alltså. Skön miljö att göra debut på maran. Siktar på under 2h. 😉

Slitet sällskap

Idag vaknade Jacob med riktigt sliten kropp och svullna vrister. Han kunde knappt ta sig upp till toan för morgonpissen, och beslutade ganska snart att han också tar bussen hem med Andreas idag. Tråkigt att tappa halva vårt resesällskap men jag och Jens är pigga och laddade för att köra andra halvan av Kungsleden och fortsätta där Jacob och Andreas slutade. Kul att hinna träffa grabbarna en stund i alla fall och få lite tips för resten av färden.

11844225_10204490092077175_1912724936_n

Sletna grabbar

11721383_10204490078276830_218727528_n

Åtta ägg var en del av frukosten

Imorgon bär det av!

Ut på äventyr igen

Igår kväll tog jag och min trogne löparkompanjon Jens Rönnols tåg och buss upp till Kvikkjokk för att dra igång en löpresa i svenska fjällen. Planen är att springa de 30 milen upp till Abisko med endast en lätt löparryggsäck på 4-5kg. Snålt packat med endast ett par kallingar som ska brukas väl under veckan. Vi övernattar i fjällstugor längs vägen och äter det vi kommer över i stugorna.
Kungsleden-Tour11805707_10204490079956872_2039999485_n

Andreas Bergander och Jacob Lindstam startade en knapp vecka innan oss nere i Hemavan och anslöt till oss i Kvikkjokk idag efter en lång etapp på 70 km. Längden hade tagit ut sin rätt och Andreas hälsena hade tagit rejält med stryk med 3 km kvar till båtpasseringen innan Kvikkjokk. Jag och Jens och den lokala båtkillen fick komma till undsättning med bår och kryckor. Vi hittade två myggbitna och trötta grabbar på den lilla stigen i fjällbjörkskogen och fick turas om att bära Andreas fram till båten. Han kan knappt gå på foten och tar första buss hem imorgon.
11844078_10204490079476860_1711896899_n   11798368_10204490078876845_736405409_n

11798531_10204490079156852_1819340522_n

11844096_10204490078716841_1706423501_n (1)
Jacob var skapligt mustig han med och kräver en vilodag imorgon, så jag och Jens får tillbringa ännu en dag i Kvikkjokk innan vi tre kan dra vidare mot Abisko! Tur det finns wifi här, annars kan det blir knapert med täckning och elektricitet framöver. Uppdaterar här om jag får chansen. Vi hörs!

O-Ringen

Nu minns jag igen varför O-Ringen är årets höjdpunkt. En tävlingsvecka i Borås med 17 000 andra orienterare kan inte bli tråkig. Åkte ner med målet att ha kul och träffa skönt folk, vilket jag verkligen lyckades med. Slog upp mitt tält i det danska lägret där jag vet att det alltid är bra drag. De är ett gäng runt 30 st danskar som årligen åker till Sverige för att uppleva O-Ringen och det är så jag lärt känna dem de senaste åren. Alla är mellan 16-22 år och vissa av de är riktigt duktiga orienterare med JVM-medaljer, medan andra inte har rört en orienteringskarta, utan bara är där för atmosfären och för att festa.

Oringen 3

Det blev många fina kvällar vid lägerelden, och danska lägret var det självklara stället för alla mina svenska kompisar att komma och hänga efter tävlingarna. Sista kvällen samlades över 300 pers på gatan utanför vårt läger för att fira att veckan var över. Härlig stämning.

Tävlandet gick över förväntan! Jag har inte förberett mig något särskilt för O-Ringen utan tänkte bara ta veckan som den kom. Har inte tränat optimalt efter JVM utan mest gjort de jag känt för, så den fysiska formen var väl inte riktigt så bra som den kunde varit. Men jag lyckades ändå göra fem stabila lopp som räckte till en total tredjeplats i den benhårda internationella konkurrensen. Kan inte vara många gånger det hänt att alla i topp 6 är från olika länder. Kul för sporten!
Skärmavbild 2015-07-26 kl. 10.04.16
O-RingenO-ringen 2

Mitt sista JVM

JVM 2015 i Norge har varit mitt mål väldigt länge och nu är det över. Inte helt nöjd med min insats, men en otrolig vecka som jag kommer minnas länge.

Först ut var sprinten som gick i en ganska brant bebyggd sluttning och såg ut att kunna bli rätt rolig. Det var en solig dag med temperatur runt 28 grader, och jag startade strax innan klockan två på eftermiddagen. Gick rätt hårt men tog kassa vägval och tappade en del tid. Låg ändå jämnt med några av de andra svenskarna in till varvning men tror att jag öppnade för hårt. Efter varvningen får jag någon sorts blackout och springer 90 grader fel. Vet helt plötsligt inte vilken kontroll jag ska till och traskar runt förvirrad tills jag plötsligt står på en tomt där en tant sitter o läser tidningen. Får syn på Anton Kuukka och tar mig runt resten av banan bakom honom.

Skärmavbild 2015-07-17 kl. 12.10.21 Skärmavbild 2015-07-17 kl. 12.10.36
GPS Sprint

Helt utslagen i målet, fick hjälp av Fredrik med kalla handdukar o vatten, men var helt borta i huvud och kropp. Gick i alla fall och diskade mig själv. Bara att försöka återhämta sig så gott det gick och sen ladda om för medeldistansen.

Tog mig igenom kvalet stabilt i betydligt skönare löpväder (regn och 12 grader..). Laddade ordentligt för finalen och planen var att köra på lite hårdare än kvalet. Gick väldigt bra, och låg 2:a efter drygt halva loppet, väldigt jämnt med Erik Andersson. En liten miss på 20 sekunder och jag varvade som 3:a efter finnen Olli och Erik. På sista varvet höll jag helt enkelt inte ihop det och gjorde ett misstag i ett grönområde som kostade mig ca 1.20 och bronsmedaljen. Slutade 7:a i den hårda konkurrensen. Sjukt häftigt att Erik bärgade hem silvret, och känns skönt att någon av oss grabbar från Eksjö lyckades. Hade dock varit häftigt att stå med honom på prispallen efter att ha tränat nästan varje pass ihop senaste året. Besviken att jag inte höll i hela vägen men samtidigt mycket bra att ta med sig till långdistansen. En sjundeplats på VM är trots allt inte fy skam, men jag ville mer.

JVM bild3Skärmavbild 2015-07-17 kl. 11.59.54

GPS Medel

Lången var tuff, kuperad och 70% myrlöpning. Spände bågen och gav allt jag hade från start. Låg länge med i striden om medaljerna, men ett gäng dåliga vägval och runt en och en halv minuts misstag gjorde att jag gled ner i fältet. Blev otroligt trött in mot varvningen och tappade stadigt tid mot finnen som gick som en maskin. Det är otroligt hård konkurrens på ett JVM, och är man snäppet svagare fysiskt så har man inte råd med misstag eller dåliga vägval.JVM bild1Skärmavbild 2015-07-17 kl. 12.08.08
Jag slutade ändå på en respektabel 11:e plats, dryga minuten från topp 6 men hela 4.30 från segern som återigen gick till Olli Ojanaho. Hade såklart siktet inställt högre och är besviken att kroppen inte kändes bättre. Tredje bästa svensk idag efter grymme Simon Hector som tog silver och debutanten Simon Imark som slutade på en fin femteplats.

GPS Lång
JVM bild 2   IMG_7528

Stafett återstod och jag fick förtroendet att springa förstasträckan i förstalaget med Erik A och Simon H. Var sliten efter en hård tävlingsvecka men otroligt taggad och redo att klämma ut de sista krafterna ur kroppen. Öppnade hårt och tog kommandot ut på första varvet. Låg i ledning i princip ända fram till varvningen där Topi Raitanen för Finland kom upp och hetsade. Han är en löpare av klass och gjorde som 17-åring 8.35 på 3000m. Han tryckte på rejält ut på sista slingan och när vi kom in i skogen tappade vår lilla klunga honom ur sikte. Körde på så bra det gick in i mål och växlade som 2:a. IMG_7469IMG_7490

Erik gjorde ett stabilt lopp men släppte förbi Norge som sedan Simon fick jaga. Simon sprang fort som vanligt och våra insatser räckte till en tredjeplats i stafetten. Otroligt skönt att få ta medalj med de här grabbarna och avsluta veckan bra.

IMG_7521 JVM brons

Är sammanfattat besviken över mina individuella resultat med en sjundeplats som bäst. Siktade högre och kunde gjort vissa saker bättre, men är ändå nöjd att få åka hem med en bronsmedalj i stafett. En otrolig upplevelse att vara med på ett JVM och en toppenvecka i övrigt. Avslutade veckan med fotbollsturnering där vår stjärna i målet Mats Troeng inte släppte in ett enda mål. Självklart levererade vi som vikingar också på banketten.
IMG_7532IMG_7534
IMG_7523    IMG_7428

När jag skapade bloggen var tanken att skriva om min uppladdning mot JVM, och nu när det är över vet jag inte om jag kommer skriva och uppdatera så mycket framöver. Vi får se hur sugen jag är. Nästa vecka är det i alla fall dags för O-Ringen i Borås där målet är att verkligen njuta av en vecka med bra vänner, mer än att satsa hårt på tävlingarna. Hoppas Sveriges regnigaste stad kan bjuda på lite solsken.

Bilder: Lars Rönnols och Sara Hagström

Finland, Norge och Österrike

Var rädd att det skulle bli tomt när jag flyttade hem från Eksjö, men har haft så fullt upp att jag knappt hunnit märka att jag har sommarlov. Det första jag gjorde när jag kom hem var att dra på mig en liten förkylning. Brukar lätt bli så när jag haft en intensiv period och sen kommer hem och slappnar av. Skippade därför klubbens träningsläger i Finland innan Jukola och lät kroppen vila några dagar extra.

Tog sen finlandsfärjan med resten av orienteringssverige på fredagen och kom fram på tävlingsdagen. Hade tagit kål på förkylningen med ingefära och vitlök och var redo att springa en nattsträcka för laget. Gick helt okej, men var ju inte i toppform efter endast ett par joggar dagarna innan. Gustav och Ruslan levererade ordentligt och laget slutade som 24:a av drygt 1500 lag. Finns mer att hämta, och topp 15 är inget orimligt mål för kommande år.

Det roligaste med helgen var när Calle Wissinger dök upp på Jukola. En skön snubbe som vi lärt känna i Eksjö som aldrig orienterat. Han bestämde sig för att haka på oss över helgen för att se hur en orienteringsstafett gick till och testa på den mytomspunna båtresan hem. Tror han blev nöjd.
IMG_7110

Jag själv missade båtresan och flög istället direkt från Helsingfors till Oslo för att åka med JVM-truppen på förberedande träningsläger i Rauland. Spenderade några fina dagar på norska fjäll och finslipade på detaljerna inför mästerskapet som går av stapeln i början av Juli. IMG_7167IMG_7168IMG_7135

Flög sen hem till Stockholm och sov en natt hemma innan det var dags att packa om väskan för en veckas vistelse i Bad Gastein med Jens R. Hinner aldrig packa upp ordentligt när jag är hemma så tvättar alla kläder och slänger ner de i väskan igen. Står fortfarande sju fyllda väskor i mitt rum från Eksjö. Får väl ta hand om de i Augusti någon gång.

I alla fall så flög jag och Jens ner till Österrike för att ladda mentalt inför JVM i fin miljö, och kanske också få lite höghöjdseffekt på köpet. Byn ligger bara på 1100 meters höjd, men topparna runt om ligger mellan 2400-2600 meter över hafvet. Nu har vi varit här i fyra dagar och planen har varit att spendera så mycket tid som möjligt uppe på höjd för att insupa den tunna luften och kanske få någon effekt av det. Så varje morgon har vi tagit oss upp till något fint berg och sen löpt/vandrat 1h-2h och sedan tagit det launa på ett mysigt berg eller i en fjällstation tills sista liften går ner kl 16.

IMG_7248

Första dagen klättrade vi totalt 1000 höjdmeter på 10km löpning till Stubnerkogel där det var snöstorm och dimma. Vi kände oss som Frodo och Sam där vi lunkade fram på stigarna och bara såg 10 m framför oss i dimman samtidigt som vi flåsade som söndagsmotionärer. Luften där uppe är inte att leka med, pulsen skjuter i höjden vid minsta ansträngning och mjölksyran sprutar bara av att klia sig i skrevet. Mysigt var det i alla fall och när vi till slut kom hem satt det fint med lite bastu och bubbelpool på hotellet.
IMG_7214 IMG_7215 IMG_7224 IMG_7265IMG_7235

Igår var det betydligt finare väder på vår utflykt och jag tror det räcker med att posta lite bilder från dagen. En kul grej var att jag lyckades tappa min väska i en ravin så den studsade sig ner 140 höjdmeter mitt framför ögonen på mig. Tog en kvart att ta sig ner till väskan och min lunchpåse var lagom mosad.

IMG_7299 IMG_7331IMG_7274 IMG_7268
Hittade en fin snöfläck, så tog tillfället i akt att strosa runt naken och köra några omgångar rövslide i backen.
IMG_7333   IMG_7282IMG_7363

Idag tyckte vi kändes det som att vi acklimatiserat oss tillräckligt och vi vågade oss på ett intervallpass på asfalt/grusväg i byn. Sju stycken treminutare svagt uppför och utför blev det. Kändes fint med ett lite hårdare pass och vi var skapligt jämna. Nytt maxpulsrekord för i år med hästlängder, 206 slag per minut under sista intervallen. Jens mumlade något om att höjden kan göra så att slagvolymen minskar men frekvensen ökar av någon anledning. Bra pass i alla fall, och hoppas veckan fortsätter lika bra som den börjat.

O så var man arbetslös…(heltidsproffs)

En sjukt rolig vecka fick avsluta en sjukt rolig tid i Eksjö. Nu har jag tagit studenten och flyttar hem till Stockholm på obestämd tid. Mycket har hänt senaste veckan så slänger in lite bilder.

IMG_6965

Lyckades ta hem skolans killer game efter en gräddig fight med Emma. Schysst pris

IMG_6931

Vi tog för andra året i rad hem sammandrabbningen. Skapligt seriös fotbollsturnering mellan orienteringsgymnasierna. Viktig seger på straffar mot Sandviken i finalen. Extra tack till Greken som var en stjärna i målet som vanligt.

IMG_7077
Var på bal med Moa. Sjuk hype om det i Eksjö. Hela staden samlad på torget för årets höjdpunkt typ. Känns lite gammaldags men blev en kul kväll.

IMG_6982

Tilda och Filip

IMG_6934 IMG_6937

Klämde in ett sista varv på 15km-slingan vid Brännemon. Kommer sakna de stigarna.


IMG_7004

Student

Student med flakåkning och annat sköj

IMG_7053
Sen kom jag hem och hade studentmottagning med släkt o vänner. Syrran ville också ta studenten.

Nu är det bara att ladda om för allt kul som händer i sommar. Först ut är Jukola i Finland nu på Lördag!

En dag utan löpning är en dag utan mening

Jag har aldrig haft ett särskilt effektivt löpsteg på hårt underlag. Har varit lite mer sittande i steget och sprungit mycket tyngre än t.ex. min lillebror som alltid flugit fram lätt som en fjäder. Inte så många som vet det, men när jag var 14 och han bara 10 år gammal så slog han mig på en löprunda vid vår sommarstuga.

växling emil axel

Jag växlar ut Axel i ledning på U10mila 2013

Det kändes väl tungt men jag visste att det var i skogen jag var stark, och så har det varit ända sen dess. Jag har alltid varit en bra bit efter mina konkurrenter när det kommer till sprint eller längre vägsträckor på långdistans, men när det gäller skogslöpning har jag legat i framkant.

De senaste två åren har jag dock haft en enorm utveckling på stig och väg. Det började med att jag läste boken Born to Run för ett par år sedan som beskriver hur indianer i centralamerika springer sjuka distanser i endast ett par platta sandaler. Boken sågar den moderna skoindustrin med den uppbyggda hälen på löparskorna, och säger att dämpningen och utformningen i längden bidrar till mer skador än de motverkar.
Skärmavbild 2015-06-08 kl. 13.30.52

Blev nyfiken och läste mer om barfotalöpning samtidigt som jag började inse hur dumt det låter att springa med tjocka skor. Foten, underbenet och vaden är ju med alla dess muskler och senor något som utvecklats under miljontals år för att på egen hand kunna hantera dämpning och frånskjut vid löpning. Vi människor vill alltid göra det enklare för oss och har därför skapat skor som ska göra det lättare och skonsammare att springa. Problemet är att när skon är ordentligt dämpad så slipper du tänka hur du springer och hur du landar på foten. Skon sköter det åt dig och kompenserar för brister i löpsteget. Med en flera centimeter tjock sula med extra uppbyggd häl inbjuder skon till det klassiska motionärssteget. Benet sträckt långt framför kroppen med en tydlig landning på hälen för att sedan rulla över hela foten innan man skjuter ifrån.

Asics tjocskor (barfota
Triathleten Jonas Colting förklarar det bra här.

Jag har istället strävat efter att få tillbaka det naturliga steget med en fotisättning rakt under kroppens tyngdpunkt. Då blir det att man landar mer eller mindre mitt på foten/framfoten och låter vaden först fånga upp kraften för att sedan skjuta iväg den bakåt. Fotens rörelse blir mer som en tåhävning istället för en rullning från häl till tå.

Det absolut största felet folk gör när de helt plötsligt bestämmer sig för att bli barfotalöpare, är att de alldeles för snabbt går ner på minimalistiska skor eller sadlar om sitt löpsteg totalt på en vecka och tror att kroppen ska klara det. Efter att ha löptränat i 10-20 år i klumpskor förstår ju vem som helst att fötter och ben inte kan få tillbaka sin spänst och muskulatur över en natt. Fötternas små muskler som hanterar ojämnheter i marken har sedan länge gått förlorade då det krävs stimulation och utmaning för att hålla dessa vid liv. De har hos många istället varit tryggt instängda i löparskons stabila skydd och därför förlorat mycket av sin förmåga.

Jag började i alla fall med att skrota mina vandringskängor till löparskor och byta ner mig till en lättare variant som jag under ett års tid sprang i princip alla löppass i.

Asics racer

Asics Gel DS Racer

IMG_6989

Försökte smått testa på att löpa mer på framfoten och samtidigt korta ner steget lite. Träningsvärk i vaderna hade jag i princip efter varje pass men antar att det var ett positivt tecken på att vaderna fick göra sitt jobb. Fick helt enkelt ta det lite lugnare med löpningen emellanåt och låta kroppen vänja sig gradvis. Efter 1,5 års tid hade jag sprungit igenom sulan på framfoten vilket verkligen tydde på att jag gjort något annorlunda sen tidigare.

Fick också dras med en jobbig benhinneinflammation på båda insidorna som bet i sig i ett par veckor och återkom varje gång jag hade sprungit för mycket hårt. Jag visste ju vad det berodde på och hade därför tålamod. Vilade från de hårda löppassen, men försökte håll igång så fort det kändes bra igen. Till slut blev jag kvitt det helt och kände mig starkare än någonsin. Ett år senare, alltså nu i Februari, gick jag ner ett snäpp ytterligare i drop på skorna och har nu två par lätta tävlingsskor som jag tränar alla löppass i. (Detta plus mina kära Inov8 som jag kör all form av orientering och obanad löpning i)

Träningsvärken i vaderna kom snabbt tillbaka och fick även ont i benhinnorna igen periodvis. Men jag lät det ta sin tid och vilade och sprang mig igenom det även denna gång. Gav vaderna och fotmusklerna tid att vänja sig och bli stärkta och nu har jag inte haft en enda känning sen slutet av Februari!

Najk

Nike Zoom Streak LT2

Saucony a5

Saucony Grid Type A5

Inov8

Inov8 X-talon 212

Jag är ju egentligen ingen skoexpert men tycker att det här har funkat väldigt bra för mig i alla fall. Har utvecklats sjukt mycket löpmässigt under de här två åren, och tror det i alla fall till viss del beror på min förbättring av löpsteget. Känner mig mycket mer lätt och upprätt i steget och har en helt annan spänst än tidigare.

Senaste veckan sprang jag återigen Eksjös löptest och lyckades den här gången ta mig in på topp10-listan trots leriga förhållanden!

IMG_7075

Dagen efter med något sliten kropp ställde jag upp i Eksjö Stadslopp som var riktigt kul. Blev hyfsat nöjd med tiden också, men märkte att jag inte är van vid asfaltslopp. Sprang runt på 33.21 som var en ordentlig förbättring från sist jag sprang 2013.
Skärmavbild 2015-06-10 kl. 22.41.35

IMG_6910

hang loose

För att få lite överblick hur jag utvecklats resultatmässigt letade jag fram alla tillfällen jag sprungit vårt löptest under min tid i Eksjö. Skaplig förbättringskurva.

Eksjös löptest, 7km kuperad stig:
Sep 2012: 27.45
Nov 2012: 28.11
Maj 2013: 26.35
Aug 2013: 26.09
Nov 2013: 26.00
Apr 2014: 26.45
Aug 2014: 25.37
Sep 2014: 25.36
Nov 2014: 26.20
Apr 2015: 24.48
Maj 2015: 24.24

Eksjö stadslopp 10km
2013:  36.35
2015:  33.21

En annan kul grej är att jag nu har tränat varje dag i 60 dagar sträck utan vilodagar (ca 90% löpning). Tycker det är väldigt viktigt med lugna återhämtningsdagar men personligen återhämtar jag mig bäst med minst en 20-40 min jogg för att skölja ur benen. Får se om jag kanske slänger in någon hel vilodag under studentveckan när det kan bli knapert med tid för träning. Kan ju behövas mentalt ibland.

Vi hörs!

Första steget mot JVM

Så var det dags för den avslutande helgen av Swedish League i Umeå, där kampen om topplaceringarna skulle avgöras. En medeldistans och en lång jaktstart i otroligt fin norrlandsterräng väntade oss löpare den här gången. Har under veckan känt mig rutten fysiskt. Sovit dåligt och haft hög vilopuls utan att egentligen känna några riktiga sjukdomssymtpom. Valde att inte träna något högintensivt under veckan men höll igång löpningen ändå för att inte vara helt under isen till helgen.

Väl på startlinjen till medeldistansen tyckte jag det kändes ganska bra, men redan efter mindre än en minuts löpning lyckades jag nästan kastrera mig själv. Sprang och läste kartan och såg inte trästolparna som var utsatta med jämna mellanrum upp till startpunkten, men lyckades få syn på en av dem mitt framför mig i sista sekund. Fick till ett litet panikskutt för att hoppa över pinnen, men frånskjutet i lervällingen var inte det bästa. Landade rakt på toppen av pinnen och vänster pungkula fick ta hela smällen. Kändes som någon hade lagt min kära lilla juvel i en vitlökspress och klämt åt, så fick ju halta fram ett tag för att hantera den värsta smärtan. Stolpen knäcktes i alla fall på mitten så kunde löpa vidare med hedern i behåll.

När jag väl kom in i skogen kunde jag ganska snabbt hitta fokus igen och var faktiskt snabbast till ettan. Gjorde sedan ett näst intill perfekt tekniskt lopp trots att jag kände mig väldigt seg fysiskt, och kunde löpa in som tvåa 27 sekunder efter Erik Andersson. Ännu ett stabilt lopp och ytterligare några sekunder intjänade till morgondagens jaktstart.

IMG_6905

Gick alltså ut först på söndagens långdistans där jag blev jagad av Erik Andersson 1.30 bakom och Algirdas Bartkevicius 1.42 bakom. Planen innan var att gå tekniskt perfekt i början så att de inte fick min rygg, och sen springa en vanlig långdistans som jag brukar. Går ut i bra fart med god riktning mot 1:an, men får inte syn på branten där jag tycker att den borde vara. står stilla på en berghäll och tittar runt mig men förstår inte var branten har tagit vägen. Det går nästan en minut innan jag anar en liten kant nedanför mig där kontrollen sitter. FAN! Ser Algirdas och Erik längre ner i backen, och den största delen av mitt försprång är inhämtat.

Skärmavbild 2015-05-30 kl. 08.14.23
Mellan 1:an och 4:an kunde Algirdas se min rygg och därför skicka på allt han kunde för att löpa ikapp mig. Vid 5:an var vi ihop och jag märkte direkt att han lade sig i rygg på mig. Det fick bli jag som stod för kartläsandet medan han flåsade mig i nacken, och så fortsatte det ett bra tag. Försökte 3-4 gånger att stanna av på farten för att han skulle ta initiativ och kanske gå fel, och till 9:an tog han chansen och löpte på. Som jag hoppats på gjorde han ett misstag, men han fick syn på mig när jag kom in till kontrollen och la sig i rygg igen.

Fortsättningen av banan blev ett riktigt rävspel där jag försökte få honom att gå fram och göra ett misstag, men slutade alltid med att det gick så förbannat långsamt att jag behövde ta kommandot igen så vi inte blev ikappjagade av de andra grabbarna. Andra halvan av loppet gick han inte på mina finter lika lätt igen, utan såg till att ligga kvar bakom mig som Northug i en femmil.
graalg

När vi sen kom in mot varvning så kände jag hur mina krafter börjat sina, medan han gick upp och tryckte på nu när det inte var lika stenigt. Han märkte att jag var trött och släppte lös sina vilddjurskrafter ut på sista slingan. Jag blev ordentligt distanserad men höll ihop det hyfsat. Var väldigt trött sista varvet men kunde gå i mål som tvåa med god marginal.

Var väldigt besviken när jag kom i mål, men Algirdas har gjort ett taktiskt perfekt lopp och är en värdig vinnare av Swedish League. Han har haft en riktigt bra vårsäsong och visat att han har en otrolig fysisk kapacitet samtidigt som han nu även behärskar nordisk terräng mycket bra. Med lite distans till det hela är jag också väldigt nöjd med min andraplats och vårsäsong överlag, även om jag såklart vill stå överst på pallen.

Det blev under måndagen officiellt att jag är klar för JVM i Norge vilket känns väldigt skönt. Vi har en riktigt stark trupp i år och kommer ha bra chanser att plocka hem medaljer i Rauland i sommar.

Norge rauland
Bild från förlägret i Augusti.

Tung norsk terräng väntar, och jag var i veckan ute på en fin mossdistans mer Erik. Bjuder på lite bilder från ett gött pass

IMG_6757
IMG_6778
IMG_6780
IMG_6812 IMG_6816
IMG_6826 IMG_6792IMG_6863

Tre väl genomförda lopp

I helgen var det återigen dags för en omgång Swedish League, den här gången med tre deltävlingar i dalarna. Programmet var upplagt med distanserna i samma ordning som de kommer vara på Junior-VM med sprint, medel, vilodag och sist lång. Landslagsledningen har tidigare gått ut med att den här helgen var särskilt viktig inför JVM-uttagningen och därför har jag som många andra satsat extra hårt mot just denna helg. Målet var att få till tre stabila lopp där jag minimerar misstagen och visar att jag behärskar alla tre distanser utan något genomfall. Jag hade fortfarande kvar en sur eftersmak från min kassa medeldistans i Åmål och ändrade därför taktik lite för att se till att det inte händer igen. Den här helgen ville jag komma i mål efter varje lopp och känna mig nöjd med min insats.

In action Foto: Calle Thorell

Foto: Calle Thorell

Först ut var alltså sprint i metropolen Säter! Den första och enda sprinten den här vårsäsongen vilket stod i stark kontrast mot förra årets vårsäsong där vi tvingades släpa oss runt inte mindre än sex sprintar, om man räknar in både kval och final på sprint-SM. Har tidigare haft svårt att tycka om sprint, delvis för att jag i mina unga år varit väldigt slö på asfaltslöpning, men också för att jag tycker att sprint i Sverige sällan är tillräckligt tekniskt utmanande. Jag menar alltså att orienteringsmomentet inte blir särskilt utslagsgivande i toppen och att en klassisk svensk sprint oftast korar den starkaste löparen till segrare.

Det jobbas dock aktivt för att klura till sprintarna med staket och förbjudna områden vilket är bra, och helgens sprint var inget undantag. Jag känner dessutom att jag blivit enormt mycket bättre på löpning på hårt underlag och jag kom på mig själv med att faktiskt se fram emot årets första viktiga sprintlopp. Kände mig väldigt pigg i kroppen på morgonen och genomförde sen loppet precis som jag ville. Tekniskt i princip perfekt och bra tryck i löpningen. Slutade 3:a, hela 52 sek efter Algirdas Bartkevicius som var överlägsen idag. Hans fart hade troligen räckt till en topplacering i H21 också. Nöjd med mitt lopp i alla fall, och jag var trots allt bara två sekunder från bäste svensk, Oskar Leinonen.

Karta
Winsplits

IMG_6697

Foto: Lars Rönnols

Medeldistansen nästa dag såg ut att passa mig bra med teknisk terräng och en del utförslöpning under banan. Öppnade försiktigt och säkrade upp lite extra istället för att rusa på chans vilket lönade sig. Fick mina kontroller och kom ikapp Algirdas med två minuter till 7:an. Han försökte flera gånger springa ifrån mig som ett rådjur under jaktsäsong, men det slutade med att vi alltid sågs vid kontrollen igen. I slutet blev det mer lättlöpt och han fick en lucka in mot mål. Jag slutade 3:a i tävlingen idag igen, den här gången efter Jens R och Björn C. Kul att det verkligen har släppt för Bjöppa i år, 1:a och 2:a på vårens medeldistanser är inte dåligt! Nöjd med ännu ett stabilt lopp från min sida, och det blev inte sämre när jag hittade en fin lokalproducerad hästkorv i prispåsen.

Karta
Winsplits

IMG_6739

Björn, Jens och jag med varsin hästkorv i påse

IMG_6740   IMG_6741
”När stod vi på samma prispall sist din gamle räv? USM 2010?”

USM 2010

Jag, Jens och Björn i på USM i Örnsköldsvik för 5 år sedan

Vilodagen spenderades i Falun, och blev som vanligt ganska aktiv. Det blev en fin 11km löptur delvis längs vattnet och såklart fotbollsmatch med klubben på kvällen. Han också klämma in en lunchdejt i parken och landslagssamling på Lugnet med en väldigt bra föreläsning av Helena Jansson.

IMG_6688 IMG_6690IMG_6714

Söndagens långdistans har jag sett som vårens viktigaste tävling, och jag ville verkligen göra ett bra lopp här. Fick upp kartan och tänkte ”Satfläsk, hur tar jag tvåan!?” Valde att säkra runt och använda tydliga punkter som jag tyckte stack ut i den annars väldigt detaljerade brunbilden. Första halvan av loppet gick i väldigt stenig och tung terräng och jag valde därför att fortsätta vara lite mer försiktig och se till att spika alla kontroller.
Skärmavbild 2015-05-22 kl. 14.05.27
Gick som planerat och vågade sen trycka på mer andra halvan när det blev tekniskt lättare, men lika tungt fysiskt. Ännu ett bra lopp utan större misstag som jag får vara väldigt nöjd med. Det blev en andraplats bakom Simon Imark som imponerade ordentligt! Han var starkare idag och har helt enkelt tuggat ifrån mig i mossarna. Är övertygad om att det loppet han gjorde hade räckt långt på en JVM-långdistans. Sverige får ett starkt lag i år!

Karta
Winsplits

Någon hade förresten tagit min nummerlapp innan start så gjorde en specialdesignad liten rackare som lyckades komma med på bild
IMG_6727

Med resultaten 3:a, 3:a, 2:a får jag vara väldigt nöjd med helgen och konstatera att jag verkligen uppnådde mitt mål att göra tre stabila lopp. Gick även upp i totalledning i Swedish League, så ser fram emot en spännande jaktstart i Umeå nästa helg!