Life in Bali

Har varit så fullt upp sen jag kom hem till Sverige, men tänkte jag skulle avsluta med lite bilder från Bali. Sjukt bra avslutning på min sex månaders långa resa. Två veckors semester med sol, bad och äventyr. Låter resten vara osagt.
Sju sköna 20-åringar i en stor poolvilla kunde bara bli succé.

Iphone efter Bali 076Iphone efter Bali 080Iphone efter Bali 113Iphone efter Bali 152Iphone efter Bali 164Iphone efter Bali 171Iphone efter Bali 188Iphone efter Bali 249

See ya

Då var det dags att packa väskan och lämna stället. Inatt går flyget från Sydney. Känns så sjukt att jag inte kände en käft när jag kom för 6 månader sen, och nu behöver säga hejdå till så många sköna människor som jag lärt känna. Var verkligen att kliva ur min comfort zone när jag flög ner i Oktober, och fy fasen vad värt det varit. Verkligen en upplevelse att minnas resten av livet. Kan verkligen rekommendera alla att göra en sån här resa.

Scholarshipet jag fick har varit toppen. Lagom med jobb, bra betalt och en massa tid att träna och göra annat. Bott med sköna familjer som inte har velat ha betalt för mat eller annat. Detta kommer gå att söka för vem som helst kommande år också så ta en titt på
http://scholar.orienteering.asn.au/
om du är intresserad av en i princip gratis semester under svenska vintern.

Sista veckan har det varit fullt liv med grillkvällar, bad och avskedsfest. Hängt mycket med Matt och Henry som troligen kommer till Europa i sommar för JVM i Schweiz. Bra avslutning på min tid här.

image

Igår tog jag mig i kragen och sålde min kära Ragnar. Det tog hårt. Att man kunde bli så kär i en biljäfvel.
image

image

Bowling med fakesyster Ella

 

Flyget går dock inte hem riktigt än, utan imorn bär det av till Bali, där jag möter upp Arvid, Anton och 4 tjejer från Eksjö som vi hyr ett hus med i två veckor. Lär bli FETT.

Ciao

WRE-seger!

 

Senaste veckan har jag och Ella haft Cuthberts hus för oss själva. De andra var på Nya Zeeland för en MTB-tävling och Paul var ute och slog rekord på Australian Alps walking track från Melbourne till Canberra. 659 km i hård terräng. Det gamla rekordet var på 15 dagar och målet var att slå det.

Efter 11,5 dagar började han närma sig, så jag och Ella åkte ut på natten för att möta honom tillsammans med en massa annat folk som följt hans rekordförsök på internet. Det var en trött Paul som kom lunkandes kl 1 på natten med söndriga fötter och muskler men ett nytt rekord. Han hade tappat 6 kg. Kolla gärna in hans trip report här:

12939113_10206000901166458_887455715_n.jpg

Mustig Paul

12939215_10206000901446465_1745063289_n.jpg

Mottagningen hemma

I samma veva löpte jag Australiens näst största tävling Easter Carnival, med World Ranking Event status på sprint och medeldistans. Kom 4:a på sprinten, och gick sen stenhårt in för medeln. Det räckte långt och med ett nästan prickfritt lopp tog jag hem min första WRE-seger!

12916834_952658761497922_3889238372484941268_o  12922252_10206000905726572_1372497930_o.jpg
nr 69 – kan ju inte gå fel

De två sista dagarna var kroppen mustig som en trött mögelost, och jag placerade mig 5:a och 7:a. En kul helg i alla fall.

Har också avverkat det sista lilla arbetet för den här terminen och har nu en vecka kvar i landet innan jag beger mig vidare mot Bali.

Score sista, Emil blogg.jpg

Melbourne Sprint Weekend

Jag, Theo, Daniel och Ciaran drog en roadtrip ner till Melbourne över långhelgen för att se lite av great ocean road och tävla i Melbourne sprint Weekend med 6 sprintar på 3 dagar.

Tufft program, men kroppen kändes bra genom hela helgen. Har ju aldrig varit nån sprinter, men gjorde väl det jag kunde i det tuffa motståndet. Video från sista tävlingen här. Dyker upp fyra gånger i det fina Eksjölinnet.

12721810_10205793990273815_1844998890_n

En dag drog vi ner längs Great Ocean Road, såg lite häftiga klippor och chillade på beachen. Kunde varit lite bättre väder, men rätt schysst ändå.

Helgens höjdpunkt var dock lördag kväll när britterna Ralph Street och Peter Bray anordnade en avskedsfest för oss Européer som lämnar landet inom en månad. Hemma hos deras hostfamilj Dalheims hölls det igång långt in på natten med många sköna människor.

12842378_10205793871670850_739273158_o

”Någon” lade en pizza i Theos skor.

För övrigt rullar träning och jobb på fint i Canberra. Min kära kärra Ragnar har dock haft lite trubbel sista veckorna. Stannade vid ett rödljus för ett par veckor sen, och såg att det rykte som in i bängen från motorhuven. Inne på servicestationen sa de att kylaren hade en spricka och vattnet runnit ut. De kunde byta ut den mot en ny jäkel för ca 4000 svenska kronor. Fan heller tänkte jag, åkte hem, beställde en second hand-kylare från en wreckingfirma i Melbourne och hoppades på det bästa.

Med hjälp från David Shepherd, blod, svett och tårar lyckades vi byta ut den gamla kylaren från 91, och nu rullar Ragnar fram längs Canberras gator igen. Underbart att återigen sitta bakom ratten på detta underverk utan air condition. Får hoppas han håller en månad till.

12842369_10205793871790853_456351123_o

Inte långt kvar här nere nu.
Ciao!

Tillbaka i den varma vardagen

Tyvärr är det ju tråkigt att skriva när det inte hänt något storslaget, och det är svårt att toppa våran roadtrip runt Nya Zeeland. Men har sett att jag har en del dagliga besökare, så kan ju vara kul om jag uppdaterar lite grann även fast jag inte bestigit berg och vunnit VM-medaljer.

Varit tillbaka i Canberra nu i drygt en månad och tiden har gått väldigt fort. Har mestadels jobbat, tränat och njutit av det varma vädret. En och annan kall bira har slinkit ner vid poolkanten i gott sällskap emellanåt.
12788613_10205724148447813_440591697_o12825474_10205724181248633_1456470720_n

Har även hunnit med att köra Snowy Mountains MTB-festival i paradisbyn Crackenback där jag firade jul. 5 etapper och totalt 100km på tre dagar. Zoe o hennes mtb-gäng skulle tävla så hakade på.

12825097_10205724148927825_1345075581_n12784729_10205724180928625_644901186_n

Grym atmosfär, massor med folk och hårda tävlingar. Hade riktigt kul och lärde känna en del mtb-folk.  Mäktig video från sista etappen här. Är med i en halv sekund på prispallen 2:54 in i filmen…

12782525_10205724149567841_904778453_n

 

12825485_10205724149047828_739220709_n

Wombat

Formen är för övrigt på uppgång. Fick ihop dryga 50 träningstimmar i Februari, dock kanske en tredjedel på cykel. Känner mig starkare i löpningen för varje vecka och hoppas vara i toppform till Australian Easter Carnival som är den näst största tävlingen här i Australien.

Ca 1 månad tills jag lämnar landet, så försöker njuta så mycket som möjligt av sista tiden här nere. Hörs!

Bra jäfla semester

Sista veckan i Nya Zeeland har vi tävlat åtta gånger på sju dagar men även gjort en massa annat emellan. De första två medeldistanserna sprang jag med pigga och hyfsat utvilade ben och gjorde två riktigt bra lopp. Med Nya Zeeländska eliten samlad lyckades jag slå till med en 2:a plats och en seger innan det började gå utför tävlingsmässigt. Kroppen började sakta men säkert få slut på energi efter tre veckor sovandes i tält, med tonfisk och jordnötssmör som enda föda. Sprang rätt bra på sprintarna i mitten av veckan, men på den avslutande lång- och medeldistansen var det soppatorsk och väggning.

Tävlingarna var dock var bara något vi snubblade över och inget vi satsade på. Emellan loppen hängde vi rätt mycket med det Nya Zeeländska juniorgänget som jag lärde känna i somras på JVM. Tim Robertson var tillbaka löpandes igen efter en axeloperation och slaktade oss i sprintarna. Som plåster på såren bjöd hans familj in oss att bo i deras stuga sista natten och spela öl-kubb (sveriges nationalsport enligt dem). Vi segrade.

Sista dagarna innan hemfärd blev det en toppbestigning och lite frisbeegolf. En grymt kul resa, kan verkligen rekommendera NZ. Nu tillbaka till Australien igen och träna ordentligt i ett par månader så jag blir fit igen till 10mila i Maj.

Hörs!

NZ 360
NZ 426

NZ 518NZ 545

Queenstown mannen

Nu har vi hängt i adrenalinets huvudstad i några dagar och det har varit awesome. Träffade på Kajsa o Vågen dagen efter vi kom och har hängt alla fem hela tiden. Gjort några korta vandringar på de kända lederna, badat, ätit ”världens godaste hamburgare” och testat Queenstowns nattliv.

image

Bad på Routeburn Track

image

Gänget i Wanaka

En kväll stötte vi på en lookalike till Theon Greyjoy från Game of Thrones.

NZ 383  NZ 399.PNG

Allt har varit riktigt fett, men det som toppar listan är Nevis Bungy Jump med 134 meters fall. Mäktig känsla att stå med tårna utöver kanten och se ner i ravinen och sen gå emot alla sina instinkter o kasta sig ut i luften. Något jag lätt vill göra fler gånger. Försökte flörta in mig hos en av instruktörstjejerna ifall jag vill söka jobb där någon gång. Hon sa att de anställda fick hoppa varje dag efter sista kunderna åkt hem. Låter som ett bra sommarjobb.

AJH-NB-20160113-068-001-0003-JCAM02AJH-NB-20160113-068-001-0006-JCAM03  AJH-NB-20160113-068-001-0004-JCAM04

Om några dagar ska vi löpa Southern O-Week där vi tävlar sju dagar i rad. Får se hur formen är, träningen har kommit lite i andra hand under resan, men har försökt löpa lite grann iaf.